Visa flugan vägen ut ur flugflaskan.
En sats framställer ett möjligt sakförhållande genom att dela en logisk form med det; dess mening är fastlagd innan vi vet om den är sann eller falsk.
En modell av en trafikolycka med leksaksbilar, använd i en domstol i Paris, kan visa hur fordonen stod.
Att tala är en del av verksamheter och livsformer; för en stor klass av fall är ett ords betydelse dess användning i språket, inte ett föremål som det etiketterar.
En byggare ropar ”platta!” och en medhjälpare hämtar en platta: i detta spel fungerar ordet som en order, inte som ett namn.
Ett begrepp kan hållas samman av överlappande och korsande likheter, som mellan medlemmar av en familj, utan något väsen som alla dess fall delar.
Brädspel, bollspel och patiens har olika drag gemensamt, men inget enskilt drag tillhör varje spel.
Vissa satser står fast i praktiken och bildar den bakgrund mot vilken tvivel, belägg och rättfärdigande blir meningsfulla; de är inte själva slutsatser.
För Wittgenstein, som skrev före rymdfärderna, var ”jag har aldrig varit på månen” inte en hypotes att pröva utan en del av ramen för all prövning.