Kultur, aggression och skuld
Följ resonemanget i Obehaget i kulturen från den oceaniska känslan till aggressionen, överjaget och skuldkänslan som kulturens pris.
En fristående introduktion. Guiden följer verket; den är varken den fullständiga texten eller en översättning.
Placera texten
Essän skrevs sommaren 1929 och gavs ut i Wien av Internationaler Psychoanalytischer Verlag med årtalet 1930; den fortsätter En illusions framtid från 1927, som Rollands brev hade besvarat. Arbetstiteln talade om olycka snarare än obehag; Joan Rivieres engelska översättning från 1930 fick titeln Civilization and Its Discontents. Freud utgår från den ”oceaniska känsla” som hans vän Romain Rolland hade framhållit som religionens källa, och härleder den i stället till ett tidigt stadium av jaget. Sedan frågar han varför kulturen, som byggts för att skydda människorna mot naturen och mot varandra, gör dem så olyckliga, och svarar att den kräver avstående från sexuella och framför allt aggressiva drifter, som överjaget vänder mot det egna jaget som skuldkänsla.
Efter argumenten
Livstekniker: Rus, tillbakadragande från världen, sublimering i arbete och konst samt kärleken granskas som sätt att undvika lidande, men ingen av dem är pålitlig för alla. Älska din nästa: Freud ser budet som ett bevis på hur stark den mänskliga aggressionen är, eftersom kulturen måste kräva just det som mest strider mot människans ursprungliga natur. Skulden som kulturens pris: Varje avsägelse skärper samvetets stränghet, så att skuldkänslan med Freuds ord blir det viktigaste problemet i kulturens utveckling.
Fortsätter läsningen
Essän är kort: läs kapitel I och II om religion och lycka, V och VI om aggression och dödsdrift och sedan VII och VIII om skuld, och lägg märke till slutmeningen som lades till 1931. Essän skrevs sommaren 1929 och gavs ut i Wien av Internationaler Psychoanalytischer Verlag med årtalet 1930; den fortsätter En illusions framtid från 1927, som Rollands brev hade besvarat. Arbetstiteln talade om olycka snarare än obehag; Joan Rivieres engelska översättning från 1930 fick titeln Civilization and Its Discontents.
Freud framställer kulturen som en nödvändig men kostsam uppgörelse, där tryggheten betalas med avstådda drifter och en skuld som ofta är omedveten.
Din tur att tänka.
- Varför vägrar Freud att göra den oceaniska känslan till källan till det religiösa behovet?
- Hur kan avståendet från aggression göra samvetet strängare i stället för mildare?
Ditt urval och dina framsteg finns kvar i den här webbläsaren.