Om viljans frihet
Uppsatsen skiljer att göra vad man vill från att kunna vilja annorlunda. Handlingar följer med nödvändighet av motiv som möter karaktär, medan ansvar kräver utredning på en annan nivå.
Förstå texten
Texten belönades av det norska lärda sällskapet i Trondheim 1839 och publicerades senare i Etikens två grundproblem.
Viktiga punkter
- 01
Friheter
Frånvaro av kroppsliga hinder skiljer sig från frånvaro av bestämning i viljandet.
- 02
Karaktär
Omständigheter ger motiv vars effekt beror på individen; samma situation genererar inte identiska val hos alla.
- 03
Ansvar
Friheten förläggs till det intelligibla varat snarare än att fördelas mellan empiriskt obestämda beslut.
Fördjupa dig i idéerna
En prisuppsats om fri vilja
I denna essä, som 1839 belönades av ett norskt lärt sällskap, frågar Schopenhauer om medvetandet räcker för att bevisa viljans frihet. Han skiljer förmågan att göra vad man vill från förmågan att vilja annorlunda under samma villkor. Texten utkom 1841 i Etikens båda grundproblem.
Karaktär, motiv och ansvar
Enligt hans framställning uppstår empiriska handlingar ur mötet mellan karaktär och motiv: en handling är inte godtycklig bara för att dess orsaker är komplexa. Schopenhauer omarbetar också Kants åtskillnad mellan empirisk och intelligibel karaktär. Den metafysiska diskussionen avgör inte i sig rättsliga eller sociala ansvarsfrågor.
Hur kan verket läsas?
Testa argumentet mot ett visst beslut och särskilj orsaksförklaring, ursäkt och ansvarsfördelning.
Utgåvor och källor
Sammanfattningar och nyckelpunkter är redaktionens egna tolkningar. De vägleder läsningen men ersätter inte en textutgåva. Redaktionell metod ↗