En fråga kan förändra ett liv.
I Försvarstalet består Sokrates vishet delvis i att han vägrar tro sig veta när han inte vet. Insikten hävdar inte att all kunskap är omöjlig. Den öppnar en undersökning genom att hindra självsäkerhet, anseende eller vana från att ersätta belägg.
Innan du försvarar en åsikt, skilj mellan vad du har kontrollerat, vad du antar och vad du ännu inte vet.
Det frågande som ofta kallas elenchos undersöker ett påstående och dess konsekvenser. En samtalspartner kan upptäcka att flera omhuldade övertygelser är oförenliga. Det efterföljande dödläget, aporia, behöver inte vara ett misslyckande: det visar vad som måste definieras noggrannare innan undersökningen kan fortsätta.
Om du säger att mod betyder att inte känna rädsla, fråga om den som handlar trots rädsla är mindre modig.
Gestalten Sokrates uppmanar människor att vårda kvaliteten hos sin karaktär i stället för att bara söka rikedom, status eller makt. Här gäller ”själen” bland annat det som gör oss kapabla att bedöma och handla. Dialogerna undersöker dess betydelser utan att de alla lägger fram samma lära.
Bedöm en framgång genom att också fråga vilka vanor den hjälpte dig att tillägna dig och hur den påverkade dina relationer till andra.
Flera dialoger tillskriver Sokrates idén att moraliska misstag hänger samman med en missuppfattning om det goda. Denna ståndpunkt, som ofta kallas moralisk intellektualism, innebär inte att varje bildad människa därmed är dygdig. Den uppmanar oss att undersöka vad vi anser vara verkligt gagneligt.
När ett beslut verkar lönsamt men orättvist, ifrågasätt ordet ”lönsamt”: för vem, hur länge och till vilken moralisk kostnad?