En bekännelse
Tolstoj berättar om hur han förlorade barndomens tro, om sin jakt på berömmelse och familjelycka och om krisen då utsikten till döden fick all verksamhet att verka meningslös. Varken den experimentella vetenskapen eller filosofin, från Salomo till Schopenhauer, besvarar hans fråga; ett svar finner han i den tro som vanliga arbetande människor lever av.
Förstå texten
Den skrevs mellan 1879 och 1882 som inledning till en större samling religiösa skrifter, förbjöds av den kyrkliga censuren och trycktes första gången i Genève 1884. Berättelsen rekonstruerar krisen i efterhand och bör inte läsas som en dagbok.
Viktiga punkter
- 01
Det stannade livet
Frågor så enkla som ”Varför?” och ”Och sedan?” får ett framgångsrikt liv att stanna, eftersom ingen bedrift överlever den död som väntar honom.
- 02
Fyra utvägar
Han iakttar att människor i hans krets flyr genom okunnighet, epikureisk förströelse, självmord eller ett uppgivet fortlevande, och han avvisar var och en av dessa vägar.
- 03
Tron som livskraft
Förnuftskunskapen leder bara till förnekelse; tron är kunskapen om livets mening som gör att människor kan leva, även om han senare skiljer den från kyrkans lära.
Fördjupa dig i idéerna
Mening inför döden
Följ krisen i En bekännelse, från de frågor som stoppar ett framgångsrikt liv till den tro som arbetande människor lever av.
Placera texten
Den skrevs mellan 1879 och 1882 som inledning till en större samling religiösa skrifter, förbjöds av den kyrkliga censuren och trycktes första gången i Genève 1884. Berättelsen rekonstruerar krisen i efterhand och bör inte läsas som en dagbok. Tolstoj berättar om hur han förlorade barndomens tro, om sin jakt på berömmelse och familjelycka och om krisen då utsikten till döden fick all verksamhet att verka meningslös. Varken den experimentella vetenskapen eller filosofin, från Salomo till Schopenhauer, besvarar hans fråga; ett svar finner han i den tro som vanliga arbetande människor lever av.
Efter argumenten
Det stannade livet: Frågor så enkla som ”Varför?” och ”Och sedan?” får ett framgångsrikt liv att stanna, eftersom ingen bedrift överlever den död som väntar honom. Fyra utvägar: Han iakttar att människor i hans krets flyr genom okunnighet, epikureisk förströelse, självmord eller ett uppgivet fortlevande, och han avvisar var och en av dessa vägar. Tron som livskraft: Förnuftskunskapen leder bara till förnekelse; tron är kunskapen om livets mening som gör att människor kan leva, även om han senare skiljer den från kyrkans lära.
Fortsätter läsningen
Läs fabeln om vandraren som hänger i brunnen och följ sedan hur de sista kapitlen skiljer folkets tro från kyrkans lära. Den skrevs mellan 1879 och 1882 som inledning till en större samling religiösa skrifter, förbjöds av den kyrkliga censuren och trycktes första gången i Genève 1884. Berättelsen rekonstruerar krisen i efterhand och bör inte läsas som en dagbok.
Frågor att ta med i läsningen
- Varför kan ingen världslig framgång besvara frågan ”Och sedan?”?
- Vad tar Tolstoj från böndernas tro, och vad förkastar han i kyrkans lära?
För Tolstoj måste en mening som är värd att leva efter tåla vissheten om den egna döden.
Hur kan verket läsas?
Läs fabeln om vandraren som hänger i brunnen och följ sedan hur de sista kapitlen skiljer folkets tro från kyrkans lära.
Utgåvor och källor
Sammanfattningar och nyckelpunkter är redaktionens egna tolkningar. De vägleder läsningen men ersätter inte en textutgåva. Redaktionell metod ↗