Om medborgaren (De Cive)
En latinsk avhandling i tre delar, om frihet, herravälde och religion. Hobbes härleder naturlagarna ur behovet att undkomma allas krig mot alla, visar hur en stat bildas genom överenskommelse eller erövring, jämför monarki, aristokrati och demokrati, och hävdar att suveränen måste avgöra omstridda religiösa frågor.
Förstå texten
Den var tänkt som tredje avdelningen av hans Filosofins grunder men kom ut först, i ett litet privattryck i Paris 1642, eftersom striderna före inbördeskriget gjorde ämnet brådskande. En utökad utgåva med nytt förord och förklarande noter kom ut i Amsterdam 1647, och en engelsk version följde 1651.
Viktiga punkter
- 01
Varg och gud
Tillägnan ställer två talesätt bredvid varandra: människan är en gud för människan när man jämför medborgare sinsemellan, och en varg för människan när man jämför stater, eftersom dessa förblir i ett naturtillstånd.
- 02
Att ta isär uret
Förordet jämför studiet av staten med att undersöka ett ur: staten måste betraktas som om den vore upplöst i sina delar innan man kan förstå hur den är byggd.
- 03
En enda nödvändig artikel
Den tredje delen hävdar att den enda trosartikel som är nödvändig för frälsningen är att Jesus är Kristus, så att andra stridsfrågor kan överlåtas åt den borgerliga myndigheten.
Fördjupa dig i idéerna
Vargar, gudar och medborgare
Läs De Cive som det första politiska system Hobbes gav ut, från naturlagarna till religionens plats i staten.
Placera texten
Den var tänkt som tredje avdelningen av hans Filosofins grunder men kom ut först, i ett litet privattryck i Paris 1642, eftersom striderna före inbördeskriget gjorde ämnet brådskande. En utökad utgåva med nytt förord och förklarande noter kom ut i Amsterdam 1647, och en engelsk version följde 1651. En latinsk avhandling i tre delar, om frihet, herravälde och religion. Hobbes härleder naturlagarna ur behovet att undkomma allas krig mot alla, visar hur en stat bildas genom överenskommelse eller erövring, jämför monarki, aristokrati och demokrati, och hävdar att suveränen måste avgöra omstridda religiösa frågor.
Efter argumenten
Varg och gud: Tillägnan ställer två talesätt bredvid varandra: människan är en gud för människan när man jämför medborgare sinsemellan, och en varg för människan när man jämför stater, eftersom dessa förblir i ett naturtillstånd. Att ta isär uret: Förordet jämför studiet av staten med att undersöka ett ur: staten måste betraktas som om den vore upplöst i sina delar innan man kan förstå hur den är byggd. En enda nödvändig artikel: Den tredje delen hävdar att den enda trosartikel som är nödvändig för frälsningen är att Jesus är Kristus, så att andra stridsfrågor kan överlåtas åt den borgerliga myndigheten.
Fortsätter läsningen
Läs förordet till läsarna och kapitel 1 till 6, och jämför sedan kapitlen om frihet och religion med motsvarande delar av Leviathan. Den var tänkt som tredje avdelningen av hans Filosofins grunder men kom ut först, i ett litet privattryck i Paris 1642, eftersom striderna före inbördeskriget gjorde ämnet brådskande. En utökad utgåva med nytt förord och förklarande noter kom ut i Amsterdam 1647, och en engelsk version följde 1651.
Frågor att ta med i läsningen
- I vilken mening kan en människa vara både en gud och en varg för andra?
- Varför reducerar Hobbes de trosföreställningar som är nödvändiga för frälsningen till en enda artikel?
De Cive visar att Hobbes politiska tänkande tog form före Leviathan och att frågan om religiös auktoritet ingick i argumentet från början.
Hur kan verket läsas?
Läs förordet till läsarna och kapitel 1 till 6, och jämför sedan kapitlen om frihet och religion med motsvarande delar av Leviathan.
Utgåvor och källor
Sammanfattningar och nyckelpunkter är redaktionens egna tolkningar. De vägleder läsningen men ersätter inte en textutgåva. Redaktionell metod →