Födelse och utbildning
Född i Paris, studerade hon språk och matematik innan hon gifte sig med markisen du Châtelet.
Upplysning · naturfilosofi · 1706–1749
Émilie du Châtelet
Låt principer och erfarenhet mötas i dialog.
Paris · Cirey · Lunéville
Biografi
Tråden i ett liv.
Matematikern, fysikern och upplysningsfilosofen Émilie du Châtelet förbinder metafysik, experiment och vetenskaplig översättning. Hennes arbete om kraft, Fysikens grunder och hennes kommenterade Newtonöversättning bildar ett självständigt intellektuellt projekt, utvecklat trots de hinder som mötte kvinnliga forskare.
Cirey och vetenskaperna
Hon studerade och forskade på Cirey inom ett europeiskt nätverk för vetenskapsmän, inklusive Voltaire.
Pristävlingen om elden
Hon lämnade anonymt in en avhandling till akademiens pristävling; den publicerades 1744.
Grundvalar och offentlig debatt
Fysikens grunder utkom 1740; hon svarade Mairan offentligt 1741.
Newton och lycka
Hon översatte och kommenterade Newtons Principia och reflekterade över lycka.
Död och postuma utgåvor
Hon dog i Lunéville 1749; Newtonöversättningen och Avhandling om lyckan publicerades postumt.
Förstå ett liv på djupet
01Utbildning och tillgång till kunskap
Gabrielle Émilie Le Tonnelier de Breteuil föddes i Paris 1706 i en adlig familj. Hennes utbildning öppnade språk, musik och matematik för henne, medan lärda institutioner förblev i stort sett stängda för kvinnor. Äktenskapet med markisen du Châtelet 1725 medförde social ställning och familjeansvar. Hon ägnade sig ändå åt matematik med flera lärare. Dessa år ska inte bara beskrivas som förberedelser för en mans karriär: hon utvecklade successivt sina egna vetenskapliga och filosofiska frågor inom ojämlika institutioner.
02Cirey, forskning och kontrovers
Från 1730-talet förenade hennes arbete med Voltaire i Cirey ett bibliotek, instrument, experiment och brevväxling med europeiska forskare. Samarbetet var betydelsefullt, men hennes publikationer har egna argument. Hon deltog anonymt i Vetenskapsakademiens tävling om elden. Fysikens grunder från 1740 förde henne därefter in i debatter om metafysik, metod och mätning av kraft. Hennes offentliga svar till Mairan 1741 visar hur hon försvarade en ståndpunkt i en akademisk värld som inte gav henne samma ställning som hennes manliga korrespondenter.
03Att översätta Newton och tänka på lycka
Under 1740-talet gjorde du Châtelet en fransk översättning av Newtons Principia och skrev en matematisk kommentar. Hennes arbete gjorde svåra bevis tillgängliga för läsare och deltog aktivt i den europeiska vetenskapen i stället för att bara förmedla den. Avhandling om lyckan behandlar passioner, studier och fördomar; dess försvar av viljan att veta hör till ett samhälle som gav kvinnor färre utbildnings- och yrkesmöjligheter. Tillsammans visar projekten ett författarskap som rör sig mellan matematik, fysik, metafysik och moralfilosofi.
04Död, upplagor och återupptäckt
Hon dog i Lunéville 1749, kort efter att ha fött en dotter som inte överlevde barndomen. Newtonöversättningen utkom efter hennes död med redaktionella ingrepp; även Avhandling om lyckan publicerades postumt. Hennes arbete doldes länge av berättelser som reducerade henne till relationen med Voltaire. Nutida forskning undersöker manuskript, bidrag till fysiken och filosofiska argument för att återvinna en intellektuellt självständig verksamhet utan att skilja den från tidens samarbeten och begränsningar.
Ur arkivet
Ett graverat porträtt
Denna gravyr av Émilie du Châtelet gjordes 1786 av Pierre Gabriel Langlois efter ett porträtt av Marianne Loir. Signaturen är fortfarande synlig längst ned på bladet.
Hennes bidrag omformar historien om fysik, översättning och vetenskapsfilosofi. Att läsa henne innebär att erkänna intellektuellt oberoende samtidigt som man undersöker samarbeten, samtida dispyter och sociala gränser för tillgång till kunskap.
Källor & referenspunkter