Om visshet
Dessa numrerade anteckningar svarar på G. E. Moores anspråk på att veta att här är en hand och att jorden fanns långt före hans födelse. Wittgenstein hävdar att sådana satser inte är vanliga kunskapsanspråk som stöds av belägg, utan hör till den bakgrund mot vilken belägg över huvud taget räknas: tvivlet självt kräver att något står fast, så som en dörr vrider sig på sina gångjärn.
Förstå texten
Anteckningarna skrevs mellan 1949 och 1951, under hans sista arton månader, och reviderades aldrig; den sista anteckningen är från två dagar före hans död. G. E. M. Anscombe och G. H. von Wright valde ut och gav ut dem 1969 med en engelsk översättning av Denis Paul och Anscombe. De har blivit centrala i senare debatter om skepticism och så kallad gångjärnsepistemologi.
Viktiga punkter
- 01
Gångjärnssatser
Vissa vissheter är inte slutsatser dragna ur belägg; de ligger fast så att frågor alls kan ställas och tvivel kan väckas.
- 02
Världsbild
Var och en av oss ärver en världsbild mot vilken sant och falskt skiljs åt; den antogs inte efter att dess riktighet prövats.
- 03
Flodfåran
Bilden av en flodfåra vars stränder långsamt kan förskjutas antyder att det som står fast kan förändras, men inte på det sätt som vanliga hypoteser revideras.
Fördjupa dig i idéerna
Visshet och tvivel
Undersök hur Wittgenstein svarar Moore och skeptikern genom att fråga vad som måste stå fast för att tvivel ska vara meningsfullt.
Placera texten
Anteckningarna skrevs mellan 1949 och 1951, under hans sista arton månader, och reviderades aldrig; den sista anteckningen är från två dagar före hans död. G. E. M. Anscombe och G. H. von Wright valde ut och gav ut dem 1969 med en engelsk översättning av Denis Paul och Anscombe. De har blivit centrala i senare debatter om skepticism och så kallad gångjärnsepistemologi. Dessa numrerade anteckningar svarar på G. E. Moores anspråk på att veta att här är en hand och att jorden fanns långt före hans födelse. Wittgenstein hävdar att sådana satser inte är vanliga kunskapsanspråk som stöds av belägg, utan hör till den bakgrund mot vilken belägg över huvud taget räknas: tvivlet självt kräver att något står fast, så som en dörr vrider sig på sina gångjärn.
Efter argumenten
Gångjärnssatser: Vissa vissheter är inte slutsatser dragna ur belägg; de ligger fast så att frågor alls kan ställas och tvivel kan väckas. Världsbild: Var och en av oss ärver en världsbild mot vilken sant och falskt skiljs åt; den antogs inte efter att dess riktighet prövats. Flodfåran: Bilden av en flodfåra vars stränder långsamt kan förskjutas antyder att det som står fast kan förändras, men inte på det sätt som vanliga hypoteser revideras.
Fortsätter läsningen
Börja med de första anteckningarna om Moore, följ sedan världsbilden och flodfåran i §§ 94 till 99 och gångjärnen i §§ 341 till 343, och kom ihåg att det rör sig om arbetsanteckningar, inte en färdig bok. Anteckningarna skrevs mellan 1949 och 1951, under hans sista arton månader, och reviderades aldrig; den sista anteckningen är från två dagar före hans död. G. E. M. Anscombe och G. H. von Wright valde ut och gav ut dem 1969 med en engelsk översättning av Denis Paul och Anscombe. De har blivit centrala i senare debatter om skepticism och så kallad gångjärnsepistemologi.
Frågor att ta med i läsningen
- Vilken av dina övertygelser skulle du inte kunna tvivla på utan att själva tvivlet förlorade sin mening?
- Hur kan ett gångjärn förskjutas över tid utan att bli en vanlig hypotes?
Tvivel och rättfärdigande når sitt slut inte i ett sista bevis utan i ett sätt att handla som självt inte står i fråga.
Hur kan verket läsas?
Börja med de första anteckningarna om Moore, följ sedan världsbilden och flodfåran i §§ 94 till 99 och gångjärnen i §§ 341 till 343, och kom ihåg att det rör sig om arbetsanteckningar, inte en färdig bok.
Utgåvor och källor
Sammanfattningar och nyckelpunkter är redaktionens egna tolkningar. De vägleder läsningen men ersätter inte en textutgåva. Redaktionell metod ↗