Verk · Ludwig Wittgenstein

Filosofiska undersökningar

Undersökningarna inleds med Augustinus skildring av hur ett barn lär sig ord och använder den för att ifrågasätta tanken att varje ord benämner ett föremål. Genom språkspel, familjelikhet och anmärkningarna om att följa en regel och om ett privatspråk hävdar Wittgenstein att betydelsen i många fall är användningen inom gemensamma praktiker, och att filosofiska problem uppstår när språket lyfts ut ur det arbete det vanligen utför.

01 / Bakgrund och tradering

Förstå texten

Wittgenstein arbetade på boken från 1936 och daterade förordet januari 1945, men drog tillbaka den från publicering och lät den komma ut först efter sin död. Den utgavs 1953, redigerad av G. E. M. Anscombe och Rush Rhees, med Anscombes engelska översättning mitt emot den tyska texten. Redaktörerna tryckte ett senare maskinskrivet manus som ”Del II”; revisionen från 2009 av P. M. S. Hacker och Joachim Schulte kallar det Psykologins filosofi – ett fragment.

02 / Viktiga punkter

Viktiga punkter

  1. 01

    Språkspel

    Ord förstås inom verksamheter som att ge order, beskriva, rapportera, gissa eller skämta; ingen enskild funktion bestämmer språket som helhet.

  2. 02

    Att följa en regel

    Att följa en regel är en praktik som bärs upp av inövning och samstämmighet i reaktioner, inte en inre tolkning som på förhand avgör varje framtida steg.

  3. 03

    Privatspråk

    Ett språk vars ord bara syftade på en enda talares inre förnimmelser skulle sakna varje kriterium för korrekt användning, så att allt som föreföll riktigt skulle vara riktigt.

03 / Fördjupa dig i idéerna

Fördjupa dig i idéerna

Betydelse och användning

Pröva språkspel, familjelikhet och anmärkningarna om regler mot exempel hämtade ur vardagligt tal.

Placera texten

Wittgenstein arbetade på boken från 1936 och daterade förordet januari 1945, men drog tillbaka den från publicering och lät den komma ut först efter sin död. Den utgavs 1953, redigerad av G. E. M. Anscombe och Rush Rhees, med Anscombes engelska översättning mitt emot den tyska texten. Redaktörerna tryckte ett senare maskinskrivet manus som ”Del II”; revisionen från 2009 av P. M. S. Hacker och Joachim Schulte kallar det Psykologins filosofi – ett fragment. Undersökningarna inleds med Augustinus skildring av hur ett barn lär sig ord och använder den för att ifrågasätta tanken att varje ord benämner ett föremål. Genom språkspel, familjelikhet och anmärkningarna om att följa en regel och om ett privatspråk hävdar Wittgenstein att betydelsen i många fall är användningen inom gemensamma praktiker, och att filosofiska problem uppstår när språket lyfts ut ur det arbete det vanligen utför.

Efter argumenten

Språkspel: Ord förstås inom verksamheter som att ge order, beskriva, rapportera, gissa eller skämta; ingen enskild funktion bestämmer språket som helhet. Att följa en regel: Att följa en regel är en praktik som bärs upp av inövning och samstämmighet i reaktioner, inte en inre tolkning som på förhand avgör varje framtida steg. Privatspråk: Ett språk vars ord bara syftade på en enda talares inre förnimmelser skulle sakna varje kriterium för korrekt användning, så att allt som föreföll riktigt skulle vara riktigt.

Fortsätter läsningen

Läs §§ 1 till 43 långsamt, sedan anmärkningarna om regler från § 185 till § 242 och om förnimmelser från § 243; pröva varje anmärkning mot ett eget exempel i stället för att plocka ut teser. Wittgenstein arbetade på boken från 1936 och daterade förordet januari 1945, men drog tillbaka den från publicering och lät den komma ut först efter sin död. Den utgavs 1953, redigerad av G. E. M. Anscombe och Rush Rhees, med Anscombes engelska översättning mitt emot den tyska texten. Redaktörerna tryckte ett senare maskinskrivet manus som ”Del II”; revisionen från 2009 av P. M. S. Hacker och Joachim Schulte kallar det Psykologins filosofi – ett fragment.

Frågor att ta med i läsningen

  • I vilket språkspel gör ordet du undersöker sitt arbete?
  • Vad gör ett visst sätt att fortsätta en talföljd korrekt, om inte en inre tolkning?

Många filosofiska gåtor löses upp när vi beskriver hur ord faktiskt används i stället för att söka efter dolda väsen.

Läs med en guide
04 / Hur kan verket läsas?

Hur kan verket läsas?

Läs §§ 1 till 43 långsamt, sedan anmärkningarna om regler från § 185 till § 242 och om förnimmelser från § 243; pröva varje anmärkning mot ett eget exempel i stället för att plocka ut teser.

05 / Utgåvor och källor

Utgåvor och källor

Sammanfattningar och nyckelpunkter är redaktionens egna tolkningar. De vägleder läsningen men ersätter inte en textutgåva. Redaktionell metod ↗

Fortsätt utforska texterna
1921

Tractatus logico-philosophicus

1969

Om visshet

Tillbaka till bibliografin

Sök i biblioteket

Börja med ett namn, en fråga eller en idé.

Sök i denna språkutgåva. Varje resultat öppnar den ursprungliga sidan.