Förstå lidandet för att bli fri från det.
Verk, vittnesmål och vidare läsning skiljs åt. Datumen avser tillkomst eller första publicering, enligt varje post.
Dessa poster presenterar tre texter ur Palikanonen som traditionellt förknippas med Buddhas lära och sammanställdes av hans gemenskap. De fyra stora nikayorna, klosterregeln Vinaya, de parallella agamorna bevarade på kinesiska, fragment på gandhari och sanskrit samt senare mahayanasutror är inte registrerade; detta är ett urval, inte en fullständig bibliografi.
01ca 5:e–1:a århundradet f.Kr.
Bevarat i Saṃyutta Nikāya och i klosterregeln Vinaya, med paralleller i andra tidiga skolor, fick talet skriftlig form först århundraden efter de händelser det skildrar. Dess slutscen, där Koṇḍañña vinner Dhammas öga, hör till gemenskapens minne av sin egen begynnelse.
02ca 5:e–1:a århundradet f.Kr.
Som del av Khuddaka Nikāya omfattar samlingen fem kapitel, bland dem Aṭṭhakavagga och Pārāyanavagga, som ofta anses tidiga eftersom andra kanoniska texter citerar dem och en gammal kommentar, Niddesa, förklarar dem. En kinesisk översättning av en parallell till Aṭṭhakavagga finns också bevarad.
03ca 3:e–1:a århundradet f.Kr.
Texten hör till Khuddaka Nikāya i Palikanonen, som skrevs ned på Sri Lanka under det första århundradet f.Kr.; parallella samlingar finns bevarade på gandhari, sanskrit och kinesiska. Tillskrivningen till Buddha är traditionell: gemenskaper sammanställde och förde vidare verserna, och en senare kommentar knöt en berättelse till var och en.