Födelse och utbildning
Han föddes i Poitiers, studerade vid École normale supérieure och avlade agrégation i filosofi 1951.
Kunskapens arkeologi · genealogi · 1926–1984
Michel Foucault
Ifrågasätt de antaganden som styr oss.
Poitiers · Paris · Tunis
Biografi
Tråden i ett liv.
Michel Foucault studerar kunskapens, institutionernas och praktikernas historier genom vilka människor klassificeras, styrs och formar sig som subjekt. Från psykiatri till fängelser och sexualitet undersöker han relationer mellan makt, sanning och möjligheter till motstånd.
Europa och vansinnets historia
Han undervisade i Sverige, Polen och Tyskland innan han publicerade avhandlingen om vansinnet.
Vetandets arkeologi
Klinikens födelse, Orden och tingen och Vetandets arkeologi undersöker diskursens historiska villkor.
Collège de France och fängelserna
Han invigde sin professur och bidrog till att grunda Gruppen för fängelseinformation.
Disciplin och sexualitet
Övervakning och straff och Viljan att veta undersöker institutioner, makt och kunskapsproduktion.
Etik och postum utgivning
De två banden om antiken utkom 1984, året då han dog. Köttets bekännelser redigerades för utgivning 2018.
Förstå ett liv på djupet
01Utbildning och de första undersökningarna
Michel Foucault föddes i Poitiers 1926 i en läkarfamilj och studerade vid École normale supérieure efter kriget. Han följde undervisning av Jean Hyppolite och Louis Althusser, avlade agrégation i filosofi 1951 och arbetade med psykologi. Lärartjänster i Sverige, Polen och Tyskland vidgade hans europeiska erfarenhet. Avhandlingen om vansinnets historia, utgiven 1961, undersökte det västerländska förnuftets institutioner och kategorier. Relationer mellan vetenskap, normer och uteslutning framträder där, men den första undersökningen sammanfattar inte hela hans författarskap.
02Vetandets arkeologi och institutionell förändring
I Klinikens födelse, Orden och tingen och Vetandets arkeologi frågar Foucault vilka historiska villkor som gör vissa föremål och diskurser begripliga. Framgången för Orden och tingen 1966 placerade honom i centrum för debatter om strukturalismen, en beteckning han ifrågasatte. Han undervisade i Tunis och deltog efter 1968 i universitetsexperimentet i Vincennes. Han valdes in vid Collège de France 1969 och invigde sin professur 1970. Kritik av hans historiska periodiseringar inbjuder till jämförelse mellan hans kategorier, arkiven och andra historikers arbete.
03Fängelser, makt och gemensam undersökning
I början av 1970-talet bidrog Foucault till att grunda Gruppen för fängelseinformation, som ville göra fångarnas erfarenheter hörbara. Övervakning och straff, utgiven 1975, undersökte disciplinen och fängelset genom arkiv och institutionella modeller. Viljan att veta från 1976 analyserade sexualitet, maktrelationer och styrningen av befolkningar. Makt och kunskap hänger samman, men makten är inte en enda substans som en grupp äger: dess relationer är mångfaldiga och möter motstånd. Hans rapportering om den iranska revolutionen har mött bestående kritik.
04Etik, subjektivitet och ett omstritt arv
De senare banden av Sexualitetens historia förde undersökningen mot antiken och självets praktiker. Njutningarnas bruk och Omsorgen om sig utkom 1984, året då han dog i Paris av aidsrelaterade komplikationer. Föreläsningar, intervjuer och manuskript redigerades senare för utgivning, däribland Köttets bekännelser 2018; deras postuma status kräver uppmärksamhet på redaktionella beslut. Analyserna präglar historia, genusstudier och institutionskritik, men källorna, generaliseringarna och de normativa kriterierna är omstridda. Att läsa Foucault innebär därför också att läsa hans kritiker.
Hans forskning omformade institutionshistoria, genusstudier och politisk filosofi. Dess historiska källor, tolkningar och kritiska måttstockar är fortfarande omdiskuterade; att läsa den innebär också att granska dess begränsningar.
Källor & referenspunkter