Prag och juridikstudier
Född i Prag i en tyskspråkig judisk köpmansfamilj tog han 1906 juris doktorsexamen vid det tyska universitetet i Prag.
Litterär modernism · Prags tyskspråkiga litteratur · 1883–1924
Franz Kafka
Att berätta om en lag som ingen kan nå.
Prag · Berlin · Kierling
Biografi
Tråden i ett liv.
Franz Kafka var en tyskspråkig judisk författare från Prag som tillbringade större delen av sitt yrkesliv som juridisk tjänsteman vid en olycksfallsförsäkringsanstalt för arbetare och främst skrev om nätterna. Hans berättelser, romaner, dagböcker och brev, de flesta utgivna efter hans död, skildrar människor inför domstolar, ämbetsverk och familjer vars regler förblir ogenomskinliga, och de har blivit en given utgångspunkt för filosofisk reflektion över skuld, auktoritet och främlingskap.
Försäkringskontoret och genombrottet
År 1908 anställdes han vid Arbetarnas olycksfallsförsäkringsanstalt och 1912 skrev han Domen och Förvandlingen.
Kriget och Processen
Han började på Processen i augusti 1914 och lämnade den ofullbordad; Förvandlingen publicerades 1915.
Sjukdom och brev
År 1917 konstaterades tuberkulos; han skrev Brev till fadern 1919 och inledde 1920 en brevväxling med Milena Jesenská.
Slottet och de sista åren
Han skrev Slottet och gick i pension 1922, bodde i Berlin med Dora Diamant och dog 1924 i Kierling nära Wien.
Postum utgivning
I strid med Kafkas begäran att hans manuskript skulle förstöras gav Max Brod ut Processen 1925, Slottet 1926 och Amerika 1927.
Förstå ett liv på djupet
01Prag, familjen och kontoret
Franz Kafka föddes den 3 juli 1883 i Prag, då en stad i Österrike-Ungern, som äldsta barn till Hermann Kafka, en galanterihandlare som arbetat sig upp ur fattigdomen, och Julie Löwy. Han gick i det tyska gymnasiet i Gamla stan, studerade juridik vid det tyska universitetet i Prag och tog doktorsgraden 1906; där träffade han Max Brod, som blev hans närmaste vän. Efter ett år hos ett privat försäkringsbolag anställdes han 1908 vid Arbetarnas olycksfallsförsäkringsanstalt för kungariket Böhmen, där han skrev rapporter om olycksförebyggande och riskklassificering. Hans dagböcker vittnar om spänningen mellan denna aktade tjänst om dagen och skrivandet som han ägnade sig åt om natten.
02Genombrottet 1912 och krigsåren
Natten mellan den 22 och 23 september 1912 skrev Kafka Domen i ett enda svep, och senare samma höst Förvandlingen. Den sommaren hade han träffat Felice Bauer från Berlin; deras omfattande brevväxling och två brutna förlovningar, 1914 och 1917, vittnar om hans konflikt mellan äktenskap och ett liv ägnat åt skrivandet. Hans första bok, prosasamlingen Betrachtung, kom ut i slutet av 1912. I augusti 1914, när kriget bröt ut, började han på Processen och skrev kort därefter I straffkolonin. Romanen förblev ofullbordad, medan Förvandlingen publicerades 1915.
03Sjukdom, Zürau och Brev till fadern
År 1917 fick Kafka diagnosen lungtuberkulos. Han tillbringade flera månader i den böhmiska byn Zürau hos sin syster Ottla, där han skrev korta aforismer om sanning, ondska och hopp och läste Kierkegaard ingående, som han hade upptäckt några år tidigare. År 1919 skrev han ett långt Brev till fadern, en analys av faderlig auktoritet och av hans egen skuldkänsla, som aldrig lämnades över. Från 1920 brevväxlade han med Milena Jesenská, hans tjeckiska översättare. År 1922 skrev han större delen av Slottet, som också bröts av ofullbordat, och han gick i förtida pension från anstalten av hälsoskäl.
04Berlin, döden och manuskriptens öde
År 1923 flyttade Kafka till Berlin med Dora Diamant i hopp om att kunna leva oberoende av Prag trots inflationen och den förvärrade sjukdomen. Han dog den 3 juni 1924 på ett sanatorium i Kierling nära Wien, medan han läste korrektur på samlingen En hungerkonstnär. Han hade bett Max Brod att bränna hans opublicerade papper; Brod gav i stället ut Processen, Slottet och Amerika och präglade deras mottagande i årtionden. De kritiska utgåvorna från 1982 och framåt har återställt ordalydelsen och handskrifternas fragmentariska skick. Hans tre systrar mördades i Förintelsen, och hans namn blev ett adjektiv långt utanför litteraturen.
Walter Benjamin, Hannah Arendt, Albert Camus, Theodor W. Adorno, Gilles Deleuze och Félix Guattari samt Jacques Derrida läste Kafka som en tänkare om lag, makt, hopp och modern förvaltning. Adjektivet ”kafkaesk” har letat sig in i många språk, men forskningen varnar för att reducera hans medvetet öppna texter till en enda allegori, vare sig teologisk, politisk eller psykologisk.
Källor & referenspunkter