Födelse och utbildning
Född i London 1806 undervisades han i hemmet av sin far, James Mill, och började med grekiska vid tre års ålder.
Utilitarism · liberalism · 1806–1873
John Stuart Mill
Skydda friheten att tänka och leva annorlunda.
London · Avignon
Biografi
Tråden i ett liv.
Den engelske filosofen, ekonomen och parlamentsledamoten John Stuart Mill försvarade den individuella friheten, en utilitaristisk etik med sinne för lyckans kvalitet och jämlikheten mellan kvinnor och män. Han fostrades av sin far i Benthams krets och var i trettiofem år anställd av Brittiska Ostindiska kompaniet; han förenade en reformvänlig liberalism med en imperial karriär vars förutsättningar också kräver kritisk granskning.
Frankrike och India House
Efter en vistelse i Frankrike 1820–1821 började han 1823 vid Brittiska Ostindiska kompaniets kontor i London.
Kris och nya tillhörigheter
En inre kris 1826 vände honom mot poesin och nya samtalspartner; 1830 träffade han Harriet Taylor.
Logik och politisk ekonomi
A System of Logic 1843 och Principles of Political Economy 1848 grundlade hans rykte som tänkare.
Äktenskap, förlust och Om friheten
Han gifte sig med Harriet Taylor 1851; hon dog 1858, Om friheten kom ut 1859 och Utilitarismen 1861.
Parlamentet och de sista åren
Som parlamentsledamot för Westminster 1865–1868 gav han 1869 ut Kvinnornas underordnade ställning och dog i Avignon 1873.
Förstå ett liv på djupet
01En experimentell uppfostran
John Stuart Mill föddes i London 1806 och undervisades i hemmet av sin far, James Mill, en skotsk historiker och nära bundsförvant till Jeremy Bentham. Han började med grekiska vid tre års ålder och med latin under sitt åttonde levnadsår och studerade sedan logik, historia och politisk ekonomi under ständig tillsyn, en uppfostran som han senare skildrade i sin självbiografi. En vistelse i södra Frankrike 1820–1821 hos Samuel Benthams familj vidgade hans horisont. År 1823 började han vid Examiner’s Office inom Brittiska Ostindiska kompaniet i London, där han arbetade i trettiofem år tills kompaniet förlorade styret över Indien 1858. Hans politiska tänkande är sammanflätat med denna imperiala förvaltning.
02Kris, poesi och logik
År 1826, vid tjugo års ålder, gick Mill igenom vad han kallade en kris i sin andliga utveckling: de reformmål han uppfostrats att sträva efter tycktes inte längre kunna göra honom lycklig. Wordsworths poesi, Coleridges och Carlyles skrifter, saint-simonisterna och senare Auguste Comte hjälpte honom att vidga ungdomens snäva benthamism utan att överge nyttans måttstock. År 1830 träffade han Harriet Taylor, vars intellektuella partnerskap han skulle framhålla hela livet. A System of Logic, utgiven 1843, försvarade en empiristisk syn på slutledning och orsaksundersökning, och Principles of Political Economy från 1848 blev ett standardverk.
03Frihet, nytta och representativ styrelse
Efter att Harriet Taylors förste make dött gifte sig Mill med henne 1851. Han lämnade Ostindiska kompaniet 1858, och samma år dog hon i Avignon; han köpte ett hus nära hennes grav och tillbringade en stor del av sina sista år där tillsammans med hennes dotter Helen Taylor. Om friheten, utgiven 1859 och presenterad som ett gemensamt verk, försvarar den individuella friheten mot opinionens tryck lika mycket som mot lagens. Utilitarismen publicerades i Fraser’s Magazine 1861 och som bok 1863, medan Considerations on Representative Government, också från 1861, diskuterade proportionell representation, pluralröstning och faran med klasslagstiftning. Hur stort Harriet Taylors bidrag var är fortfarande omstritt.
04Parlament, jämlikhet och omstritt arv
Mill valdes 1865 till parlamentsledamot för Westminster, lade 1866 fram en petition för kvinnlig rösträtt och föreslog 1867 att ordet ”man” skulle ersättas med ”person” i reformlagen; ändringsförslaget föll. Han var också ordförande för Jamaica Committee, som försökte få guvernör Edward Eyre åtalad för det våldsamma förtrycket vid Morant Bay. Efter att ha förlorat sin plats 1868 gav han 1869 ut Kvinnornas underordnade ställning och dog i Avignon 1873; hans självbiografi kom ut samma år. Hans liberalism, feminism och utilitarism är fortfarande viktiga referenspunkter, medan hans försvar för det brittiska styret i Indien och hans kommentarer om förment efterblivna folk kräver en kritisk läsning.
Mills argument för yttrandefrihet, skadeprincipen och kvinnors jämlikhet är fortfarande centrala i liberal politisk filosofi, och hans logik och ekonomi präglade den viktorianska debatten. Hans bevis för nyttoprincipen, skadans gränser och paternalismen i hans syn på koloniserade folk är alltjämt omstridda.
Källor & referenspunkter