Samvetet inför lagen
Undersök hur essän går från en natt i fängelse till ett resonemang om medskyldighet, majoritetsstyre och medborgarnas plikter mot en orättfärdig stat.
En fristående introduktion. Guiden följer verket; den är varken den fullständiga texten eller en översättning.
Placera texten
Essän hölls först som föredrag vid Concord Lyceum 1848 och trycktes 1849 som Resistance to Civil Government; i en postum samling från 1866 fick den titeln Civil Disobedience. Den växte fram ur hans natt i fängelse i juli 1846, under kriget mot Mexiko. Thoreau hävdar att den enskilde inte får överlämna sitt samvete åt majoritetsstyret eller åt staten. När en regering upprätthåller slaveriet och för ett orättfärdigt krig ska en rättfärdig människa dra tillbaka sitt stöd, vägra de skatter som underhåller orättvisan och öppet ta konsekvenserna.
Efter argumenten
Samvetet först: Man bör vara människa först och undersåte sedan; lagen förtjänar respekt endast i den mån den är rättvis. Medverkan: Att betala skatt eller tjäna staten kan göra vanliga medborgare till redskap för den orättvisa de fördömer i ord. Minoritetens handling: En minoritet som undanhåller hela sin tyngd kan hindra regeringsmaskinen mer än röster eller petitioner.
Fortsätter läsningen
Läs essän tillsammans med talet Slavery in Massachusetts från 1854 och försvaret av John Brown från 1859, så att Thoreau inte reduceras till en lära om ickevåld. Essän hölls först som föredrag vid Concord Lyceum 1848 och trycktes 1849 som Resistance to Civil Government; i en postum samling från 1866 fick den titeln Civil Disobedience. Den växte fram ur hans natt i fängelse i juli 1846, under kriget mot Mexiko.
Vägran blir politisk när den är offentlig, grundad på principer och buren personligen av den som vägrar.
Din tur att tänka.
- När gör lydnad mot en lag en människa medskyldig till en orättvisa?
- Varför insisterar Thoreau på att öppet ta straffet i stället för att undkomma det?
Ditt urval och dina framsteg finns kvar i den här webbläsaren.