Samla kunskapen för att förändra det vanliga sättet att tänka.
Känsligheten behandlas som en allmän egenskap hos materien, slumrande i en sten och verksam i ett djur; tanken uppstår då ur organiserad levande materia, utan att någon immateriell själ behövs för att förklara den.
I samtalet som inleder D’Alemberts dröm blir en marmorstaty som malts till pulver, blandats med mylla och ätits i form av växter i princip till kännande kött.
Encyclopédien framställer kunskapen som en sammanhängande helhet där artiklarna hänvisar läsaren till varandra; dessa länkar avslöjar oväntade samband och kan i det tysta störta fördomar som ingen vågade angripa öppet.
En vördnadsfull artikel om ett religiöst ämne kan genom en korshänvisning skicka läsaren till en annan artikel som undergräver den.
Tillägg till Bougainvilles resa ställer naturens lag, den borgerliga lagen och den religiösa lagen mot varandra; elände och hyckleri växer när lagar förbjuder det naturen tillåter och motsäger varandra.
Tahitiern Orou frågar en skeppspräst varför ett kyskhetslöfte skulle förbjuda det som inte skadar någon och skänker liv.
Den store skådespelaren känner inte det han gestaltar: ett kallt omdöme och noggrann iakttagelse låter honom kväll efter kväll återge tecken på känsla som rör publiken säkrare än verkliga tårar.
En skådespelare och hans hustru som avskydde varandra spelade en kärleksscen av Molière medan de viskade förolämpningar till varandra, och publiken applåderade.