Frihet tar form i en gemensam värld.
Verk, vittnesmål och vidare läsning skiljs åt. Datumen avser tillkomst eller första publicering, enligt varje post.
Katalogen omfattar de fyra viktigaste tryckta systematiska böckerna, större essäer från Jena, namngivna samlingar av tidiga handskrifter och systemutkast, politiska debattinlägg, undervisningsmaterial, fem större föreläsningssamlingar, recensioner, korrespondens och en namngiven sammanställning av korta texter. Postumt utgivna föreläsningsböcker är redaktionella rekonstruktioner, inte genomgående auktoriserade handskrifter. Detta är en bred katalog över verk, inte en fullständig förteckning över varje enhet i Gesammelte Werke: mindre recensioner, varje föreläsningsanteckning, arkivdokument och handskriftsfragment kräver poster i kritiska utgåvor. Brev- och fragmentförteckningarna anger uttryckligen exakt vilka verifierade utgåvor de täcker och vilka luckor som finns.
Utforska brev och fragment011785–1831
Brev förbinder Hegels filosofiska arbete med vänskap, anställning, familj, förlag och politiska händelser. Utbyten med Schelling, Hölderlin, Niethammer och andra visar på praktiska beroenden och föränderliga relationer som en sekvens av stora böcker lätt kan dölja.
021785–1831
Denna kompletterande samling omfattar Vem tänker abstrakt?, dikten Eleusis, tidigt dagboksmaterial, skol- och universitetstal, översättningen av och anteckningarna till Carts förtroliga brev samt fragmentet som brukar kallas Den tyska idealismens äldsta systemprogram.
031793–1800; 1907
Den postuma samlingen inkluderar folkreligion och kristendom, Jesu liv, den kristna religionens positivitet, Kristendomens ande och dess öde och 1800 Systemfragmentet. Deras skiftande berättelser om religion undersöker frihet, lag, kärlek och historisk gemenskap.
041798–1802
Detta ofullbordade politiska manuskript undersöker det fragmenterade heliga romerska riket och frågar om ett politiskt organ fortfarande fungerar som en stat. Hegel skiljer privata privilegier från den gemensamma förmågan att agera, försvara territorium och upprätthålla offentlig auktoritet.
051801
Hegels första stora publikation jämför två post-kantianska projekt och frågar varför en kultur behöver filosofi. Han försvarar spekulativ enhet mot former av reflektion som fixerar motsättningar mellan subjekt och objekt utan att förstå deras relation.
061801
Hegels latinska habiliteringsavhandling utmanar aspekter av matematisk fysik och frågar hur planetarisk rörelse ska förstås filosofiskt. Dess behandling av numeriska planetavstånd blev senare ett ökänt exempel i tvister om spekulativ naturvetenskap.
071802
Hegel undersöker Kant, Jacobi och Fichte som versioner av reflekterande filosofi som placerar den ultimata verkligheten bortom kunskap. Han hävdar att denna begränsning lämnar förnuftet beroende av ett otillgängligt absolut och bevarar de motsättningar som filosofin borde förstå.
081802–1803
Uppsatsen kritiserar empiriska och formella synsätt på naturrätt och frågar hur etiska institutioner kan förstås som en organiserad helhet. Den kontrasterar abstrakta individuella utgångspunkter med en historiskt förkroppsligad redogörelse för det gemensamma livet.
091802–1803
Denna samling innehåller Om den filosofiska kritikens väsen, Skepticismens förhållande till filosofin och Hur det vanliga sunda förnuftet uppfattar filosofin. Hegel undersöker hur ett filosofiskt anspråk kan bedömas utan att oprövad allmän mening görs till sista instans.
101802–1803
Detta opublicerade Jenamanuskript ordnar behov, arbete, utbyte, familj och politiskt liv i en spekulativ framställning av sedlig enhet. Den täta terminologin vittnar om ett experimentellt skede snarare än den färdiga strukturen i Rättsfilosofins grundlinjer.
111803–1806
De tre redaktionellt fastställda utkastgrupperna innehåller Naturfilosofi och andefilosofi från 1803/04, Logik, metafysik och naturfilosofi från 1804/05 samt Naturfilosofi och andefilosofi från 1805/06. De visar ett system som omorganiserades upprepade gånger i manuskriptform.
121805–1831; 1833–1836
Hegel läser tidigare filosofier som begripliga svar vars prestationer och begränsningar bidrar till tankens utveckling. Filosofins historia blir ett filosofiskt argument snarare än en katalog av orelaterade åsikter eller en lista över vederlagda misstag.
131807
Medvetandet testar sina anspråk på att veta, och går från omedelbar säkerhet genom erkännande, socialt liv, religion och absolut vetande. Varje position stöter på svårigheter som genereras av sina egna standarder snarare än att bara vederläggas utifrån.
141808–1816; 1840
Undervisningsmaterial från Hegels tid som lärare i Nürnberg introducerar logik, plikter, medvetande och filosofiskt system för eleverna. Det praktiska utbildningssyftet visar hur han anpassade svåra begrepp till en stegvis undervisning och institutionella förpliktelser.
151812–1816; 1832
Lärorna om varat, väsendet och begreppet undersöker de grundläggande bestämningar genom vilka något alls blir begripligt. Hegel försöker låta kategorierna utvecklas ur sina egna begränsningar i stället för att godta en färdig uppsättning fasta former.
161817; 1827; 1830
En koncentrerad undervisningsöversikt presenterar logiken, naturfilosofin och andens filosofi som sammanhängande delar av ett system. De numrerade paragraferna förtätar argument som Hegel utvecklade muntligt. Verket blir därmed en karta vars vägar fortfarande måste rekonstrueras.
171817
Hegel utvärderar tvisten mellan kungens föreslagna konstitution och ständerna som försvarar etablerade rättigheter. Uppsatsen frågar sig om en nedärvd frihet fortfarande tjänar den allmänna friheten när sociala och politiska omständigheter har förändrats väsentligt.
181817–1831
Detta redaktionella underlag grupperar de viktigaste recensionerna av Jacobi, Solger, Hamann och Göschel, tillsammans med de två recensionerna som engagerar Wilhelm von Humboldts Bhagavad-Gita-studier och skrifter associerade med Berlin Yearbooks for Scientific Criticism.
191818–1829; 1835–1838
Hegel undersöker konsten som en sinnlig presentation av andlig mening, och jämför symboliska, klassiska och romantiska former och de individuella konsterna. Arkitektur, skulptur, måleri, musik och poesi uttrycker olika relationer mellan materiell förkroppsligande och mänsklig självförståelse.
201820/1821
Hegel spårar frihet genom egendom och kontrakt, moralisk avsikt, familj, civilsamhället och staten. Frihet blir verklig genom praxis och institutioner som erkänner personer samtidigt som de tar itu med de konflikter som genereras av modern ekonomisk och social differentiering.
211821–1831; 1832
Kurserna undersöker religionens koncept, speciella historiska religioner och kristendomen som den fulländade religionen i Hegels berättelse. Religiös representation är kopplad till filosofiskt tänkande, men förhållandet mellan deras former är fortfarande omtvistat.
221822–1831; 1837
Föreläsningarna tolkar världshistorien genom förändrade former av frihetsmedvetande. Folk, institutioner, religion och betydande politiska aktörer ingår i en framställning där konflikter och oavsiktliga följder förändrar villkoren för det gemensamma livet.
231829; 1832
Föreläsningsmanuskriptet omprövar vad ett gudsbevis skulle innebära efter Kants kritik. Hegel behandlar rörelsen från ändlig tillvaro mot det absoluta som ett problem om tankens egen aktivitet snarare än en endast extern slutledning till ett annat objekt.
241831
Hegels sista större politiska artikel undersöker brittisk valreform, nedärvda privilegier och obalansen mellan representation och social förändring. Den frågar om en reform av rösträtten kan lösa djupare institutionella konflikter utan att utlösa ett förödande brott.