Kommentarer till Porfyrios Isagoge
Två kommentarer förklarar Porfyrios introduktion till Aristoteles skrift Kategorierna och dess fem predikabilier: släkte, art, differens, proprium och accidens. Den andra tar upp de frågor Porfyrios lämnade obesvarade, om släkten och arter finns i verkligheten eller bara i tanken, och inledde därmed den långa medeltida debatten om universalierna.
Förstå texten
Den första kommentaren, en dialog i två böcker, följer Marius Victorinus latinska översättning; den andra, i fem böcker, vilar på Boethius egen nya översättning. Båda hör till de tidiga åren av hans program, ungefär mellan 500 och 510, och blev grundläggande skolböcker i den gamla logiken.
Viktiga punkter
- 01
Predikabilier
Släkte, art, differens, proprium och accidens ordnar de sätt på vilka en term kan utsägas om en annan.
- 02
Tre frågor
Porfyrios frågar om släkten och arter består eller bara finns i tanken, om de är kroppsliga eller okroppsliga, och om de är avskilda eller finns i sinnliga ting.
- 03
Abstraktion
Universalier består i sinnliga ting men förstås skilda från kroppar; Boethius lägger fram detta aristoteliska svar utan att avgöra saken mot Platon.
Fördjupa dig i idéerna
Frågan om universalierna
Rekonstruera Porfyrios tre frågor och det svar Boethius ger dem i sin andra kommentar till Isagoge.
Placera texten
Den första kommentaren, en dialog i två böcker, följer Marius Victorinus latinska översättning; den andra, i fem böcker, vilar på Boethius egen nya översättning. Båda hör till de tidiga åren av hans program, ungefär mellan 500 och 510, och blev grundläggande skolböcker i den gamla logiken. Två kommentarer förklarar Porfyrios introduktion till Aristoteles skrift Kategorierna och dess fem predikabilier: släkte, art, differens, proprium och accidens. Den andra tar upp de frågor Porfyrios lämnade obesvarade, om släkten och arter finns i verkligheten eller bara i tanken, och inledde därmed den långa medeltida debatten om universalierna.
Efter argumenten
Predikabilier: Släkte, art, differens, proprium och accidens ordnar de sätt på vilka en term kan utsägas om en annan. Tre frågor: Porfyrios frågar om släkten och arter består eller bara finns i tanken, om de är kroppsliga eller okroppsliga, och om de är avskilda eller finns i sinnliga ting. Abstraktion: Universalier består i sinnliga ting men förstås skilda från kroppar; Boethius lägger fram detta aristoteliska svar utan att avgöra saken mot Platon.
Fortsätter läsningen
Läs kapitel 10 och 11 i första boken av den andra kommentaren, där de tre frågorna besvaras, tillsammans med Porfyrios eget korta förord. Den första kommentaren, en dialog i två böcker, följer Marius Victorinus latinska översättning; den andra, i fem böcker, vilar på Boethius egen nya översättning. Båda hör till de tidiga åren av hans program, ungefär mellan 500 och 510, och blev grundläggande skolböcker i den gamla logiken.
Frågor att ta med i läsningen
- Varför menar Boethius att ett universale som förstås skilt från kroppar inte är en falsk tanke?
- Var avstår han från att välja mellan Platon och Aristoteles, och av vilket skäl?
Abstraktionen låter förnuftet betrakta för sig det som bara existerar tillsammans, utan att förfalska det som det förstår.
Hur kan verket läsas?
Läs kapitel 10 och 11 i första boken av den andra kommentaren, där de tre frågorna besvaras, tillsammans med Porfyrios eget korta förord.
Utgåvor och källor
Sammanfattningar och nyckelpunkter är redaktionens egna tolkningar. De vägleder läsningen men ersätter inte en textutgåva. Redaktionell metod ↗