Kritik av det rena förnuftet
Utgåvor A och B skiljer sig väsentligt åt; A/B-referenser möjliggör jämförelse mellan versioner.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Ifrågasätt förnuftets gränser.
Verk, vittnesmål och vidare läsning skiljs åt. Datumen avser tillkomst eller första publicering, enligt varje post.
Katalogen skiljer mellan kritiska böcker, självständiga essäer, förkritiska naturvetenskapliga arbeten och redaktionella samlingar. Den återger ännu inte hela förteckningen över tillfällesskrifter i Akademie-utgåvan. Ett separat index innehåller samtliga 8,137 numrerade reflektionsinledningar som identifierats i AA XIV–XIX. Onumrerade anteckningar och AA XX–XXIII återstår att indexera. De 1,148 breven i Korporas tabeller för AA X–XII har nu indexerats individuellt.
Utforska brev och fragmentUtgåvor A och B skiljer sig väsentligt åt; A/B-referenser möjliggör jämförelse mellan versioner.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Boken skapar en grund snarare än att ersätta den detaljerade doktrinen om plikter som publicerats 1797.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Uppsatsen besvarar en debatt i Berlinische Monatsschrift under den preussiska monarkin.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den tredje kritiken förbinder naturfilosofin med friheten utan att upphäva skillnaden mellan dem.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den andra kritiken utvecklar Grundläggningen utan att bara bli ännu en lista över plikter.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Skrivet efter det svåra mottagandet av 1781, antar det ett analytiskt tillvägagångssätt som skiljer sig från Kritikens.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad efter de grundläggande verken, den kombinerar läran om rätt med dygdläran.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publiceringssvårigheter och den preussiska regeringens svar ger boken en historia av censur.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Skriven mitt i Europas revolutionära krig, antar den ironiskt nog formen av ett diplomatiskt avtal.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Boken bygger på många års undervisning; dess empiriska observationer skiljer sig från moralens a priori principer.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Förordet återbesöker åtgärder mot Kants religiösa skrifter under Fredrik Vilhelm II.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Boken kopplar samman kategorier med newtonsk fysik snarare än att erbjuda en lärobok med experimentella resultat.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad anonymt före den kritiska perioden, denna kosmologi bygger på Newton och Thomas Wright.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Verket hör till den förkritiska perioden; satiren bör inte läsas som en bekännelse till spiritism.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna förkritiska essä saknar det transcendentala argumentet som utvecklades i den tredje Kritiken av 1790.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna latinska text åtföljde Kants utnämning till professuren för logik och metafysik i Königsberg.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Uppsatsen tillhör Kants historiska reflektioner under de första Kritikernas decennium.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Uppsatsen ingriper i panteismkontroversen som involverar Mendelssohn och Jacobi.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Kant svarar Garve, Hobbes och Mendelssohn i avsnitt där olika saker står på spel.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna korta rättsliga essä bör inte utan granskning likställas med hela den moraliska läran om sannfärdighet.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den här förkritiska uppsatsen går in i debatter om orsakssamband, kraft och tillräckligt skäl.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Verket föregår kritiken; dess ståndpunkt om rationell teologi skulle förändras väsentligt.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Essän från 1768 hör till debatterna före den kritiska förklaringen av rummet.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna religiösa uppsats föregår Religion och bygger särskilt på en läsning av Job.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Gottlob Benjamin Jäsche förberedde det från material från Kant; detta är en auktoriserad utgåva snarare än ett kontinuerligt manuskript helt skrivet för publicering.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Friedrich Theodor Rink redigerade föreläsningsmaterial; deras överförings- och observationsdatum måste skiljas från 1802.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Rink arrangerade Kants föreläsningsanteckningar; den publicerade sekvensen är inte en avhandling helt komponerad och reviderad av dess författare.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Titeln betecknar en postum redaktionell samling snarare än en färdig bok som ges slutgiltig form av Kant.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Utgåvan arrangerar manuskript av olika ursprung; reflektionsnummer är varken datum eller titlar som tillhandahålls av Kant.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Akademie volymer X–XIII inkluderar brev, tillägg, bilagadokument och kommentarer; inte alla dokument är av Kant.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Detta första publicerade arbete är väsentligt före den kritiska filosofin. Dess vetenskapliga kontrovers använder begrepp som inte bara sammanfaller med dagens mekanik.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Uppsatsen svarar på en fråga som föreslås av Berlin Academy. Skenbar himmelsk stabilitet blir något att förklara snarare än en garanti för oföränderlighet.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Artikeln tillhör hans tidiga undersökningar av planetarisk naturhistoria. Den ersätter en välbekant bild med frågor om särskilda mekanismer och bevis.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna latinska avhandling hör till hans inträde i det akademiska livet 1755. Dess materiella hypoteser går före termodynamiken och bör inte presenteras som aktuell vetenskaplig teori.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna latinska habiliteringsavhandling engagerar fortfarande Leibniz och Wolff. Dess distinktioner bör inte utan förbehåll likställas med kategorierna i Kritiken av det rena förnuftet.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den första av tre jordbävningsskrifter från 1756 tillhör vetenskapen utan plattektonik. Dess föreslagna mekanismer bör inte upprepas som moderna förklaringar.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Verket är mer omfattande än den första artikeln och visar naturundersökningens beroende av information i omlopp. Rapporterna är ojämna och hypoteserna förblir knutna till sjuttonhundratalets fysik.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den tredje jordbävningsskrivningen av 1756 bör läsas med sina föregångare. Den behåller de dokumentära och teoretiska gränserna för forskning som bedrivs långt från händelserna.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den latinska avhandlingen från 1756 ställer metafysik och geometri mot varandra utan att genast offra någondera. Modellen föregår den kritiska skillnaden mellan företeelser och ting i sig och bör inte i efterhand likställas med den.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Skriften 1756 annonserar också om hans föreläsningar och kopplar samman forskning med universitetsundervisning. Terrestrisk rotation ger undersökningen global räckvidd, även om artikeln saknar den samtida meteorologins matematiska verktyg.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Detta självständiga kurstillkännagivande från 1757 skiljer sig från Fysisk geografi, som publicerades långt senare utifrån föreläsningsmaterial. Det visar sambandet mellan ett undervisningsprogram och en enskild naturvetenskaplig undersökning.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Detta 1758-arbete utmanar etablerade bruk inom naturfilosofi. Dess intresse gäller konceptuell förtydligande såväl som giltigheten av dess specifika fysiska förslag.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den korta 1759 skriften tillkännager också hans föreläsningar. Den tillhör en fas av metafysisk självförtroende som är skild från senare begränsningar av teoretisk kunskap om Gud.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad 1760, verket tillhör filosofisk och religiös tröst. Dess personliga röst och särskilda adressat skiljer den från en abstrakt avhandling om odödlighet.
Utforska verketBesök källan(ny flik)1762-uppsatsen ingriper i traditionell logisk instruktion. Den avvisar inte formella resonemang utan kritiserar distinktioner som anses konstgjorda eller pedagogiskt missvisande.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad 1764, verket tillhör antropologins historia och klassificeringar av sinnet. Dess kategorier och terminologi är inte ett samtida kliniskt instrument; deras organisation behöver historisk granskning.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Uppsatsen svarar på Berlinakademins fråga för 1763 och publicerades 1764. Det markerar ett metodologiskt stadium som föregår kritisk filosofi och autonomins etik.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Detta oberoende universitetsprogram för 1765 skiljer sig från föreläsningsanteckningar som publicerats postumt. Den förklarar hur Kant strävar efter att koppla samman logik, metafysik, etik och kunskap om världen.
Utforska verketBesök källan(ny flik)1771 recensionen gäller en tysk översättning av läkaren Pietro Moscati. De anatomiska hypoteserna tillhör vetenskapens historia och är inte dagens medicinska råd.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Kurstillkännagivandet från 1775 innehåller vetenskapligt ogrundade raskategorier och hierarkiska generaliseringar. Påståendet om artens enhet undanröjer inte fördomarna eller deras historiska följder.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Dessa ingripanden av 1776–1777 rör Philanthropinum som är associerade med Johann Bernhard Basedow. Akademiutgåvan samlar dem; deras opinionsbildning måste särskiljas från skolans faktiska resultat.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Detta 1782-meddelande stöder en redaktionell satsning som påbörjades 1781; det är varken Lamberts fullständiga korrespondens eller en ny filosofisk avhandling av Kant.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Meddelandet 1782 följer en epidemi som drabbar Östersjön och Königsberg; den bifogade kliniska rapporten tillhör Fothergill snarare än Kant.
Utforska verketBesök källan(ny flik)1783 översynen föregår grundarbetet och konfronterar en determinism som presenteras som grunden för moralisk utbildning.
Utforska verketBesök källan(ny flik)1785 recensionerna tillhör en offentlig oenighet med en tidigare student; de ersätter inte att läsa Herders böcker.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Artikeln 1785 svarar på astronomiska rapporter som cirkulerar genom forskare och tidskrifter; dess förklaringar föregår modern mångeologi.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Essän från 1785 behandlar kommersiellt eftertryck före dagens upphovsrättssystem och skiljer den fysiska boken från offentlig kommunikation.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Essän från 1785 utvecklar framställningen från 1775; taxonomin och rasantagandena hör till en kritiserad vetenskapshistoria, inte till dagens biologiska kunskap.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad 1786 kallar uppsatsen sin övning för en fantasiresa som styrs av förnuftet, inte en arkeologisk redogörelse för mänskligt ursprung.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna 1786 recension undersöker en bok publicerad 1785. Den redovisar en annan författares argument, som inte automatiskt är granskarens egna ståndpunkter.
Utforska verketBesök källan(ny flik)1786-anmärkningarna går in i debatter om kunskap om Gud, och skiljer påståenden om bevis från en praktisk grund för tro.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad 1788, uppsatsen kopplar samman dessa frågor med forskning om naturen och det högsta goda. Dess historiska rasklassificeringar kräver kritisk läsning.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad 1790, ingripandet tillhör en tvist om nyheten och omfattningen av kritiken av det rena förnuftet. Kant diskuterar argument som tillskrivs Leibniz snarare än att besluta enbart av auktoritet.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Uppsatsen 1794 tillhör naturvetenskapens historia. Dess astronomiska och meteorologiska hypoteser bör inte behandlas som dagens prognoser.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad 1794, uppsatsen kombinerar reflektion över tid, religiös fantasi och moralisk orientering utan att göra evigheten till ett upplevelseobjekt.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna 1796-intervention hör till kontroverser om kritisk filosofi och anspråk på intuitiv kunskap om det översinnliga.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Publicerad i Berlinische Monatsschrift 1796, förtydligandet återbesöker ett exempel som använts i en tidigare uppsats.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Skriven 1796 efter Mot evig fred överför texten politiskt språk till filosofiska kontroverser, och kombinerar seriösa argument och ironi.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Denna 1798-polemik följer Läran om Rätten och undersöker en postum Möser-text publicerad av Nicolai.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Daterad 14 januari 1800 i Königsberg, detta förord åtföljer Jachmanns granskning av Kants religionsfilosofi.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Den korta efterskriften från 1800 åtföljer Christian Gottlieb Mielckes litauisk-tyska ordbok och innehåller historiska omdömen som kräver läsning i sitt sammanhang.
Utforska verketBesök källan(ny flik)Recensionen publicerades 1764 och omtrycktes i Akademieutgåvans band VIII; den återger historiska uppskattningar snarare än verifierade moderna mätningar.
Utforska verketBesök källan(ny flik)